Affektfokuserad psykoterapi (AFT)

Affektfokuserad psykodynamisk psykoterapi är en modern form av samtalsterapi där man arbetar aktivt med att förstå och uppleva sina känslor (affekter) här och nu.

Enkelt förklarat vilar metoden på några viktiga grundpelare:

  • Känslor som vägvisare: Terapimetoden utgår ifrån att våra grundläggande känslor – som t ex glädje, ilska, ledsnad och rädsla – bär på avgörande och viktig information om våra genuina behov.

  • Försvar: Försvar finns i en skala från hälsosamt försvar till mycket destruktiva försvar. Ett hälsosamt försvar kan vara att vi kan distrahera oss med något positivt som att titta på en film om vi känner oss väldigt stressade. Ett destruktivt försvar innebär ofta att vi tappar kontakt med oss själva och viktiga behov för att vi t ex inte kan visa sårbarhet utan istället agerar explosivt och skrämmande.

    Om vi av vana t ex trycker undan känslor, skrattar bort, byter ämne, agerar impulsivt så kan kostnaden för att leva med för mycket försvar vara att vi lever med en ökar risk för ångest eller depression. Det finns nämligen alltid en psykisk och fysisk kostnad kopplad till att behöva “gömma” sig själv, att inte kunna leva genuint och autentiskt med sig själv. Försvar gör oss också mer rigida och oflexibla i tankar och ageranden när vi måste försvara oss från de känslor som väcks av olika anledningar. Vi kan känna det som om vi har “fastnat”, känner oss hämmade och begränsade och får inte tag i vår vitala, kreativa livsenergi.

    De mer destruktiva försvaren innebär att vi agerar ut våra känslor på ett självdestruktivt sätt och samtidigt låtsas som om vi inte bryr oss om oss själva eller andra, vilket också blir ett försvar.

    Men det är inte helt lätt att få syn på oss själva, att se och ta in vad vi har för försvar gentemot känslor. Vi lär oss ofta tidigt, redan som barn hur känslor bemöts och barn lär sig också blixtsnabbt vad som är ok eller inte och utvecklar därför snabbt olika försvar gentemot genuina känslor och behov. Rent biologiskt är vi dessutom styrda av en mängd hormonella kroppsliga försvar som drar igång vid rädsla t ex när barn märker sina föräldrar eller andras ogillande. Detta försvar kan, om de aktiveras ofta, bli viktigare än de individuella känslorna och behoven och vi börjar nästan obemärkt leva ett anpassat liv, mindre autentiskt, för att försvara oss mot rädslan av ogillande.

  • Att möta "känslorädsla": När man väl har lärt sig att vissa känslor är "farliga" eller oacceptabla så kan man utveckla något som kallas affektfobi. I terapi tränar man på att närma sig dessa undanträngda känslor i en trygg miljö - man så att säga exponeras för de känslor som uttrycker genuina behov. Om förtroende finns i terapin så kan hjärnan upptäcka att känslor inte alls är farliga/oönskade/skamfyllda som man en gång lärde sig att de var och nervsystemet kan då få en chans att lugna sig.

  • Fokus på nuet: Till skillnad från klassisk psykodynamisk terapi, som ofta har ett starkare fokus barndomen så fokuserar AFT ännu lite mer på vad som händer i kroppen och i rummet under själva samtalet. Det betyder troligen att saker från just barndomen aktiveras och kan behöva pratas om men fokus ligger på hur känslorna upplevs här och nu, även om de har sin upprinnelse från barndomen.

Hur går det till?

Terapeuten hjälper dig framförallt att identifiera vilka försvar du använder för att stoppa, hindra känslor att komma till uttryck samt hur en känslan kan kännas i kroppen, vilka känslor och vad känslan har för behov och hur detta behov kan tas om hand. Genom att, med terapeutens hjälp, våga stanna kvar i och uttrycka känslan istället för att fly ifrån den kan den så viktiga livsenergin få ett nytt fokus istället för att hantera överlevnad.

Målet är att du ska bli mer bekant med och trygg med ditt känsloliv så att du kan fatta beslut som stämmer överens med dina faktiska behov här och nu, vilket i sin tur kan leda till bättre relationer och ökat välmående. 

Affektfokuserad psykoterapi är en integrativ behandlingsmodell som fokuserar på känslor, känslors uttryck och behov. Att metoden är integrativ betyder att den är baserad på flertalet teorier och metoder som modern psykodynamisk teori och metod, liksom forskning om människans känslor, även anknytningsteori samt principer hämtade från inlärningspsykologi. Metoden har i forskning visat samma goda resultat som andra evidensbaserade psykoterapiformer som pdt eller kbt.

 Vanliga frågor om affektfokuserad psykoterapi (FAQ)

  • Ångest är en naturlig kroppslig reaktion på faktiska, upplevda, och historiskt hotfulla situationer. Ångest bär en slags överlevnadsfunktion. Ångest kan kännas mycket obehagligt och skrämmande, men är ofarligt i sin grundform. Det är viktigt att söka hjälp om ångesten stör/invaderar dina dagliga uppgifter eller om den åtföljs av sömnlöshet eller depression.

    Det kan upplevas som om ångest bara är där, utan anledning och ibland är det verkligen svårt att förstå den. Ibland behöver man arbeta intensivt i en terapi för att kartlägga faktorer som aktiverat den här rädslofunktionen, kanske redan tidigt i livet, vilket kan innebära att det finns en s.k. sårbarhet för påfrestningar i nutid vilket i sin tur aktiverar starka rädsloreaktioner.

    Det finns flera olika faktorer som kan bidra till att man får ångest, såsom t ex genetiska faktorer, miljöfaktorer där sömn på fel tid på dygnet kan påverka oss negativt, stress, påfrestningar i livet under lång tid, trauman.

  • Varje affekt kan upplevas med olika intensitet. Ilska kan t ex upplevas som en svag aning av inre spänning och irritation till okontrollerbart raseri. Affekternas intensitet påverkar förmågan att samtidigt tänka, reflektera, minnas samt lära oss av våra erfarenheter. En förmåga att uppleva måttlig intensitet av affekt, utan att tappa förmågan till reflektion samt uttrycka detta så att du blir förstådd, är därför viktigt för vårt psykiska välfungerande.

    Affektfokuserad psykoterapi syftar till att hjälpa dig att lära känna dina egna affekter och ffa vad som stoppar upp dem inom dig.

  • Vi behöver ha kontakt med affekterna/känslorna för att våra liv tillsammans med andra människor ska fungera tillfredsställande.

    Affekterna skapar motivation för vår egen vilja att komma till uttryck och motiverar oss att sträva åt ett visst håll. Att inte känna sina affekter är därför detsamma som att vara utan en inre kompass, att ha mindre kraft för att åstadkomma det man vill och önskar i livet.

    Att uppleva och uttrycka sina affekter innebär att reagera på ett djupt personligt och uppriktigt sätt. Man vet vad man vill i olika situationer och kan därmed påverka sin framtid. Detta innebär inte att man alltid får som man vill eller att man alltid bör agera utifrån varje känsla, men det innebär att man vet när en situation är eller inte är som man vill.

    Den inre kompassen fungerar som ett hjälpmedel att förstå sig själv och andra så att man kan navigera på ett klokt sätt mot den framtid man önskar.

  • Att hantera känslor kan vara en utmaning, men det finns många strategier som kan hjälpa dig att hantera dem bättre i stunden och på längre sikt. Här är några förslag:

    1. Djupandning: När du känner dig överväldigad av känslor kan djupandning hjälpa dig att lugna ner dig själv. Försök att andas in långsamt genom näsan och sedan andas ut genom munnen. Önskvärt är att utandningen är lite längre än inandningen.

    2. Sinnlig förankring: När känslorna är starka kan det kännas svårt att vara närvarande i kroppen eller i nuet. Försök att fokusera på dina sinnen genom att titta på något vackert, lyssna på lugn musik, beskriv för dig själv någon sak i ditt närområde i detalj, t ex vad som finns i din bokhylla.

    3. Mindfulness: Mindfulness är en teknik som kan hjälpa dig att bli mer medveten om dina tankar och känslor. Försök att fokusera på nuet och acceptera dina känslor utan att döma dem.

    4. Acceptera dina känslor: Att acceptera dina känslor kan hjälpa dig att hantera dem bättre. Försök att inte döma dig själv för dina känslor, utan istället försök att förstå varför du känner som du gör ¹.

    5. Utmana dina tankar: Ibland kan våra känslor vara baserade på felaktiga antaganden, automatiserade tankar eller så har de sina rötter i tidigare upplevelser. Tankar kan man utmana genom att fråga sig själv om de är verkligen sanna eller om det finns en annan möjlig alternativ förklaring.

    6. Psykoterapi: Om du har svårt att hantera dina känslor på egen hand, kan det vara nödvändigt att söka professionell hjälp. En psykoterapeut kan hjälpa dig att förstå vad de starka känslorna kommer ifrån samt hjälpa dig utveckla strategier för att hantera dina känslor och förbättra ditt välbefinnande.